Ännu en vecka har passerat, tack och lov att det ändå går så fort som det gör. Nu är det drygt! Och nu är faktiskt bebisen väldigt välkommen om den skulle få för sig att vilja komma ut :) Meja längtar som en tok, och jag med!

 

För övrigt är det nog inga nyheter, det är fullt liv i magen fortfarande, men jag tror den ligger kvar med huvudet neråt. Har en del sammandragningar på kvällarna, men inga som gör ont direkt, förutom en kväll förra veckan då jag nästan trodde att det satt igång. Sisådär en halvtimme kom det riktigt onda sammandragningar som spände som tusan i både rygg och mage, med ca 5 min mellanrum. Sedan bara slutade det igen. Knas! Nu börjar jag längta lite efter den riktiga smärtan, och jag är spänd på hur förlossningen kommer bli denna gången. Gör i och för sig ont nu med till och från, när det trycker på alla håll och kanter och ilar neråt, men inget som man föder barn av.