Nu har jag bara varit på min nya arbetsplats i 2 dagar, men några reflektioner jag jag redan. Framför allt en sak, och det är vilka avtryck man egentligen gör på barnen då man jobbar på en barnavdelning. För människor i allmänhet, och barn i synnerhet, är en sjukhusvistelse en ganska stor händelse i livet. Alltså är det ju väldigt viktigt att den blir så bra den kan! Vi har haft en patient dagarna jag jobbat nu, som barnsköterskan jag haft som handledare och jag haft hand om en del och pratat ganska mycket med. När hen skulle åka hem var de och frågade efter oss för att hen ville säga hejdå, och vi fick kramar och mycket fina ord av föräldrarna.

 

Jag tycker det är häftigt att man kan göra så mycket, när man själv tycker det är så lite! Jag tror det är viktigt att man fortsätter hålla det i huvudet, att hur jag är påverkar så mycket hur det blir för dem!

 

Det kommer nog bli bra det här, när jag kommer in i det. Jag har gått med en barnsköterska nu första dagarna och nästa gång jag jobbar kommer jag börja gå tillsammans med en av barnsjuksköterskorna. Jag är lite nervös över det här med medicinering och så till barn, men äsch, jag kommer vänja mig!