Vad glad man blir när man vaknar till eftersom Juno vill "bupp" och kollar på klockan som står på 08.05. I alla fall om man skulle vara på förskolan kl. 08.30. Snabbt upp och byta på Juno, fixa välling till henne till frukost, bre smörgås till Meja, fixa frukt till kyrkans barntimme och slänga ihop mina grejer. In och dra upp stackars Meja och klä på henne, macka i handen, på med ytterkläder på båda och så ut. Gå så snabbt det går med en unge på armen och en som är "trött i bena" och ändå framme på förskolan vid 08.40. Ganska bra jobbat tycker jag! Meja hann med barntimmebarnen och Juno skulle vara ute och leka.

 

Eftersom jag hade en stund tillgodo innan jag skulle med bussen för att åka och plugga hade jag planerat in ett löppass på gymmet som jag genomförde (fast jag hade starka funderingar på att gå hem i stället), skyndade mig sedan att duscha och ge mig ut mot bussen. När jag väl hoppat på och den ska börja köra märker jag att jag har ett SMS jag inte sett. Pluggkompisen sjuk - bara att hoppa av vid nästa hållplats och traska hemåt igen. Herregud! Jag skyller allt på mobilen denna morgonen, jag vet att jag snoozade när klockan ringde. Och SMS:et hade jag minsann inte tryckt bort. Att jag säkerligen har gjort båda delarna i sömnen kan vi ju tänka bort.