Men, så kan hon ju såklart vara precis supersöt med. Som i morse när jag bytt på henne och höll på och klä på henne på skötbordet. Då vände hon plötsligt ryggen mot mig, räckte fram en tofs och sa "toss, mamma". Såklart hon fick, för första gången en tofs av hela håret dessutom. Så fin så, och så stolt när hon trippade ut till pappa sen och visade upp sig. Eller när hon springer omkring runt, runt på studsmattan i full fart och ser ut att vara lyckligast i världen. Eller när hon idag satt och åt sin lunch i mitt knä och emellanåt tittade upp på mig och ville ha sig en puss. Ja, hon är rätt bra ändå. Ibland.