En halvlyckad utflykt
Idag var jag och barnen lediga, och eftersom det snöade igår och låg kvar till idag tänkte jag att vi ju måste passa på att utnyttja snön lite, trots att det var töväder. Jag såg framför mig tindrade ögon på lyckliga barn, skratt och ljuvlig samvaro. Som vanligt blir inte allt riktigt som man tänkt sig...

Till att börja fick vi stressa iväg (som vanligt...) utan choklad och väl iväg höll jag på att svettas ihjäl redan på ditvägen i det "varma" vädret, trots att jag bara hade kortärmat under vinterjackan, och bara mjukisar+regnbyxor. Barnen var i alla fall glada där de åkte i pulkorna och vi kom fram relativt smidigt till skidbacken. Väl där kom även mamma/mormor och Disa dit och det blev några åk. Juno tyckte dock att det var sådär, var lite rädd trots att hon mest åkte en liten bit i nedre delen. Lite kul emellanåt var det förstås också! Det jobbigaste kom på hemvägen. Två trötta - gnälliga - barn. Började ta vägen genom skogen hem, när vi kommit ca en tredjedel ser vi att ån är översvämmad så vi inte kommer fram... Bara att vända och välja ett annat håll. Meja bad jag gå emellanåt för att överhuvudtaget orka gå med pulkorna, vilket hon gjorde under vilda protester. Juno var helt slut och höll på att somna i pulkan, och gnällde så fort vi stannade till. Jag kan säga att jag var på väg att sätta mig och skrika på marken sisådär 17 gånger innan vi var hemma. 


Menmen, barnen hade kul i backen i alla fall, och lite jag med. Det tog dock mer energi än det gav tyvärr. Humöret fortsatte vara sådär för oss allihop sen under eftermiddagen, men vi däckade i alla fall framför "Fem myror..." en stund när vi kom hem så vi fick slappna av lite. Jag smet iväg på ett träningspass ikväll och Meja var i simhallen med morbror, så det blev ganska så bra till sist ändå. 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress