Eftersom min morbror hastigt och mycket tragiskt avled för ett tag sedan var det dags för begravning för ett par veckor sedan. En väldigt tuff dag såklart på grund av omständigheterna, men också en väldigt fin begravning. Akten inleddes med I can jive på orgeln vilket ändå satte en lite positiv stämning på det hela och fina ord sas under tiden och fin musik spelades. Den tuffa biten var farvälet vid kistan som blev mycket känslosam för väldigt många. 

 

Barnen var med på begravningen, jag tror att det är bra att de får vara med och se. Dessutom kände de också honom och har också rätt att få ett hejdå tycker jag. Båda tyckte det var jobbigt under slutet av begravningsakten när alla var väldigt ledsna, de blev tagna då båda två och satt och kramades i bänken. Fina ungar!