I år var det dags för min lilla lillebror att ta studenten. Det i sin tur innebär att det är 10 år sedan jag själv tog studenten. Tio. År. Sedan. Alltså... Var tog de åren vägen?!

 

I alla fall, jag och Juno åkte upp och hjälpte till att fixa i ordning lite hemma hos mamma och de, innan Meja hämtades i skolan och vi åkte in till stan för att kolla när de sprang ut. I stan var det lika mycket folk som vanligt och tyvärr var utspringet ganska oorganiserat utan orkester som det brukar vara, och ingen som ropade ut hörbart vilken klass som gick ut, så vi fick chansa lite på när det var hans tur... Tråkigt! Menmen, ut kom de förstås, och den rörda famljen och flickvännen tog emot honom med kramar.