Svar på fråga

Hej! Hittade din blogg när jag sökte runt på internet om barnvubben. Om jag förstått det rätt läser du på distans. Hur är det tycker du? Och dessutom har du småbarn, fungerar det bra? Undrar eftersom jag har en liten hemma och funderat på att läsa barnvubben lite längre fram. Är det många tillfällen ni ska vara i skolan? Funderar dock på att läsa den via Umeå.. Men vet ej ännu...
Tacksam för svar! :)
 

Hej Alexandra!

Ja, jag läser på distans, halvtid via Karolinska. Jag tycker att det fungerar bra, det är dock ganska mycket att göra. Det vet jag å andra sidan att det är på andra VUB:ar på helfart och inte distans också. Man kan inte jobba mer än halvtid om man vill ha någon fritid kvar. Vi hade några i klassen som fortfarande jobbade heltid i början, men det gick inte. Vi är i skolan ca 3 gånger per termin, 2-3 dagar per gång, ibland ganska tätt på varandra. Föreläsningarna är dock väldigt bra och värda att åka dit för. En fördel med att läsa i Stockholm är att det är väldigt specialiserade och duktiga föreläsare. Det finns det säkert på fler ställen i och för sig =) Hoppas jag gav någon klarhet!

Svar på fråga

Hej! Har bara lite frågor kring hur det känns att komma tillbaka och jobba nu när du varit mammaledig. Känner du att du någonstans att du "tappat" något av det du lärt dig under utbildningen under den tiden. Och en annan fråga hur kändes det att börja jobba efter examen? Varför jag frågar är för att jag själv snart är färdigutbildad ssk och tycker det känns lite skrämmande att stå på egna ben.
 
Svar: Jadu, nu har jag ju bara jobbat 2 dagar sedan jag började efter mammaledigheten, men jag hann förvånas över hur lite man verkar ha glömt ;) Hur man t.ex. använde journalsystemet, kortkommandon och så, satt kvar i fingrarna, trots att jag bara hann jobba i 5 månader efter min examen innan jag gick på graviditetsledigt. Men nej, än så länge känns det inte som jag tappat så mycket, och man får ju alltid ny intro då man börjar på nytt. Och jag känner att mycket man ska kunna då man arbetar lär man sig efterhand beroende på vad för typ av avdelning man arbetar på.
 
Men, såklart, skrämmande är det att börja jobba, både efter examen och nu. Men jag tror det ska vara lite skrämmande. Man behöver veta vilket ansvar man har och vad man riskerar om man slarvar. Slappnar man av för mycket direkt kanske ma glömmer det?! 
 
Stort lycka till med sista delen av skolan och med framtida yrket! Hoppas det snart blir en förändring åt det positiva hållet med i hela landet...

- Svar

Fick en kommentar ang. gårdagens inlägg av en annan mamma, med barn i samma ålder som Meja, som jag kände att jag var tvungen att svara på! :)

Här hemma är ordet "förlåt" inte viktigt i deras ålder förstår de inte vad det innebär det blir bara ett tomt ord! Har sett det för många gånger på jobb där barnen gör ngt dut sekunden efter slänger de ut sig "förlåt" precis som de blivit lärda och det betyder ingenting.

Så här hemma är vi arga sen när vi lugnat oss pratar vi om det och kramas eller kramas och pratar ;-). Kramen är 100 gånger mer äkta en ett framtvingat förlåt! Så tänker jag =)

Jag förstår absolut vad du menar och håller med till viss del! Jag är verkligen inte ute efter att hon bara ska säga ett framtvingat förlåt och sen är det bra, usch nej. Meja är medveten om vad förlåt betyder, för jag har själv alltid varit noga med att säga förlåt om jag har varit orättvis mot henne, och då inte bara sagt förlåt, utan förklarat situationen och sagt "förlåt att jag ... ". Att hon kommer och vill kramas bara för att jag är arg på henne tycker jag inte heller känns äkta, även om jag såklart känner mig elak som inte "tar emot" henne just då.

Nu är de två gånger denna vecka som vi bråkat om detta de första gångerna vi gjort det, och första gångerna vi verkligen haft behov av att hon ska säga förlåt. När hon sedan gjort det har hon inte bara sagt förlåt, utan då har vi pratat om vad hon säger förlåt för och varför det blev som det blev.

Hoppas mina tankar blev lite klarare :)

RSS 2.0