Tiden rullar på, och samtidigt som det känns som att det aldrig kommer bli maj/juni så går det ju faktiskt väldigt fort. Vecka 23 har vi gått in i nu, och jag mår helt okej! Lite yr emellanåt p.g.a. mitt låga blodtryck, men det är jag lite van vid även som ogravid. Värre nu dock! Mådde fram till för ett par veckor sedan lite illa ibland och var allmänt osugen på mat, men det har släppt och jag är i stället hungrig hela tiden den senaste veckan. Dock mår jag fortfarande illa om jag inte äter frukost direkt på morgonen, höll på att kräkas häromdagen när vi skulle till jobbet och jag inte hunnit äta någonting innan. I alla fall något litet måste jag stoppa i mig! 

 

Magen växer och sista veckan eller kanske 2 veckorna har jag börjat känna mig lite stor och otymplig sådär, framför allt när jag ska böja mig. 

 

Har moderkakan fram precis som med Juno, och kände rörelser relativt sent. Hade fortfarande inte känt några säkra på ultraljudet i vecka 17, men det började ungefär då att jag kände regelbundet. Första sparken utanpå magen kände jag i vecka 20-21 och jag har sett utanpå någon enstaka gång. Stackars M har fortfarande inte kunnat känna något säkert utifrån, dock har båda barnen fått känna varsin liten spark.